men katten tänker tydligen inte förse mig med bloggmaterial, trots tidigare hot.
Så det hjälper väl knappast då, att jag berättar små söta anekdoter som:
Att när jag går mot tågstationen på morgonen, så hör jag ibland ett högt gällt jamande bakom mig. Jag vänder mig om och där kommer hon i full fart. Sen kan hon gosa någon minut, hänga efter mig ett tag, sen sprätter hon iväg till vart hon nu går utomhus.
Ett intressant konstaterande: jag vet inget om min katts liv utomhus: vart hon går, vad hon gör, vilka hon besöker...
Bloggen återkommer när det ligger något kadaver på min hallmatta :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar